Om den nationella kärnkraftssamordningen
Kärnkraftssamordningen arbetar med att stödja regeringens arbete med att möjliggöra ny kärnkraft. Regeringen bedömer att ny kärnkraft med en total effekt motsvarade minst två storskaliga reaktorer bör finnas på plats senast 2035 (2500 megawatt), och att det till 2045 behövs en kraftfull utbyggnad som exempelvis skulle kunna motsvara minst tio nya storskaliga reaktorer. Det övergripande målet är ett helt fossilfritt elsystem år 2040 och att klimatmålet nås senast 2045.
Kärnkraftssamordningen är en statlig offentlig utredning under regeringen (Klimat- och näringslivsdepartementet). Arbetet drivs av ett kansli som leds av den nationella kärnkraftssamordnaren Carl Berglöf. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 december 2026.
AI-genererad bild.
Vårt uppdrag
Kärnkraftssamordningens uppdrag består av två huvudsakliga delar. Den första är att följa arbetet med utbyggnaden av ny kärnkraft och att ta fram rekommendationer om ytterligare åtgärder som behövs. Den andra är att vara en kontaktpunkt för intressenter och aktörer inom kärnkraftsområdet.
1. Följa upp pågående arbete och identifiera behov av åtgärder
Samordningen stödjer Regeringskansliet med att följa upp och analysera hur arbetet med utbyggnaden av kärnkraft fortskrider. För att kärnkraften ska kunna byggas ut i Sverige behöver åtgärder genomföras inom många områden och på kort tid. Det handlar bland annat om att ta bort hinder för ny kärnkraft, säkerställa kompetensförsörjning och att underlätta finansieringen av investeringar i ny kärnkraft. Eftersom det är flera decennier sedan ny kärnkraft byggdes i Sverige kan det under processens gång uppstå behov av att vidta åtgärder som hittills inte har förutsetts. Arbetet med att snabbt identifiera sådana åtgärder underlättas om regeringens och andra aktörers pågående arbete analyseras på ett sammanhållet sätt. Kärnkraftssamordningen ska därför löpande
- följa upp genomförandet av regeringens beslutade och aviserade åtgärder i förhållande till färdplanen för ny kärnkraft i Sverige,
- sammanställa regeringens åtgärder och beskriva hur de sammantaget bidrar till att ny kärnkraft byggs i Sverige, och
- identifiera och uppmärksamma Regeringskansliet på behovet av kompletterande åtgärder som främjar utbyggnaden av kärnkraft.
2. Kontaktpunkt för berörda intressenter och aktörer
Samordnaren ska vara en kontaktpunkt för intressenter och aktörer inom kärnkraftsområdet och samverka med dem för att öka takten utbyggnaden av kärnkraft. Det finns många aktörer som har en aktiv roll i processen, till exempel kraftbolag, nätföretag, möjliga finansiärer och myndigheter. För andra intressenter, som exempelvis kommuner, kan etablering av nya kärnkraftsreaktorer bidra till att stärka den lokala elförsörjningen och skapa arbetstillfällen. Leverantörer, universitet och högskolor är andra exempel på intressenter som kan bidra med kunskap och kompetenser som behövs för att bygga reaktorer och för att utveckla befintlig och framtida kärnkraftsteknik. För att ny kärnkraft ska komma till stånd är det viktigt att alla berörda aktörer kan samlas i arbetet för en effektiv utbyggnad av kärnkraft i Sverige. Samordnaren ska därför
- informera intressenter och aktörer om regeringens arbete med att stärka förutsättningarna för investeringar i ny kärnkraft,
- sammanställa och beskriva olika aktörernas arbete för utbyggnaden av kärnkraft i Sverige,
- samla intressenter och aktörer i syfte att identifiera hinder för ny kärnkraft och sammanställa och omsätta hindren till rekommendationer om nya åtgärder,
- följa utbyggnaden av kärnkraft i Sverige och löpande föra den kunskapen vidare till Regeringskansliet, och
- vid behov bistå vid möten mellan intressenter eller aktörer och Regeringskansliet genom att stödja planeringen och genomförandet av sådana arrangemang.